Vid vilken ålder blir man pensionär?

Det finns flera olika pensionsåldrar beroende på om du exempelvis vill gå i pension så fort som möjligt, eller om arbetsgivaren helt enkelt säger att du inte längre får jobba kvar.

Du är 61 – Nu kan du ta pension

Från och med att du är 61 år kan du aktivt välja att få ut den pension du är berättigad till. Väljer du att bli pensionär vid denna ålder får du däremot betydligt mindre varje månad än om du fortsätter jobba ett par och därigenom jobbar ihop större summa till din totala pension.

Vid 67 – Arbetsgivaren kan ”tvinga dig” att bli pensionär

Mellan 61 och 67 år kan du fortsätta att jobba precis som förr. Det är helt upp till dig att välja om du vill bli pensionär och i så fall när. När du sedan når åldern 67 år är det inte bara du som bestämmer. Nu kan nämligen arbetsgivaren välja att sätta stopp. Vid den åldern kan arbetsgivaren neka personer att jobba även om de själva vill göra det. Är däremot arbetsgivaren och arbetstagaren överens om att arbetet ska fortgå är det inte några problem. Det finns inte någon övre gräns för hur länge man får jobba på ett företag och därmed skjuta upp att bli pensionär.

Du ansöker själv

Eftersom Pensionsmyndigheten och andra aktörer, som förvaltar pensionen, omöjligtvis kan veta när du vill bli pensionär är det upp till dig att kontakta dem och påtala detta. En stark rekommendation är att vara ute i god tid eftersom det krävs en del planering kring hur pensionen ska betalas ut.

Ta hjälp

Det kan vara svårt att veta när det är ”bäst” att bli pensionär och därmed börja ta ut sin pension. Generellt är det bättre att jobba så länge som möjligt eftersom det då skapar större summa som sedan ska delas ut under kortare period. Men samtidigt bör man se över vad man tjänar på att jobba. Ger det så stor skillnad att det är värt det?

Det finns därmed en fördel att göra uträkningar och prata med personer som är insatta i olika alternativ. Många banker har exempelvis pensionsrådgivare som kan presentera olika alternativ och hur dessa skulle påverka den privata ekonomin.

Att välja sträckfilm

Sträckfilm finns av många olika slag, och ibland kan det vara svårt att veta vilken man ska välja. Med denna artikel hoppas vi reda ut några skillnader och hjälpa dig välja rätt sträckfilm. Vi kommer nedan att gå igenom ett antal kategorier för att du enklare ska kunna välja vilken sträckfilm som passar dig bäst, eller i alla fall veta vilka skillnader som finns. Vi kommer att reda ut skillnaderna mellan transparent och färgad sträckfilm, sträckfilm med eller utan ventilering samt maskinsträckfilm och handsträckfilm.

Transparent eller färgad sträckfilm?

Transparent sträckfilm är det absolut vanligaste, och ofta räcker detta gott. Men det finns vissa fall då det kan vara bättre att använda färgad sträckfilm.

  • Det hjälper dig skilja olika pallar och produkter åt om du förpackar dem i sträckfilm av olika färger.
  • Det skyddar mot solljus och UV-strålar.

Det är förstås inte alltid UV-skydd är nödvändigt, om pallen bara ska förvaras på ett lager där solljus inte kommer in. Det beror även på vilken slags vara du ska förpacka om det är nödvändigt med UV-skydd eller ej. Om du behöver ventilera pallgodset är det en god ide att välja en sträckfilm med hål i. Detta är extra viktigt om du exempelvis ska förpacka frukt och grönsaker, samt vissa andra livsmedelsprodukter. I övrigt fungerar sträckfilm med hål i på samma sätt som annan sträckfilm.

Handsträckfilm eller maskinsträckfilm?

Det finns både maskinsträckfilm och handsträckfilm. Om du ska förpacka en mindre vara eller om mindre vara eller om du inte förpackar varor särskilt ofta kan du använda dig av en handsträckfilm. Det är den som används för manuell inplastning av mindre varor. Om du däremot ska förpacka större eller tyngre varor på lastpallar, samt om du förpackar varor regelbundet sparar du både tid och energi på att använda maskinsträckfilm. Det kan alltså vara en god ide att investera i en sträckfilmsmaskin. Själva sträckfilmen är densamma vid handträckfilm och maskinsträckfilm, det är bara sättet att plasta in som skiljer sig åt.

Vi hoppas att vi har rett ut några oklarheter vad gäller valet av sträckfilm. Men det viktigaste är ändå att konsultera med en professionell försäljare av sträckfilm, som kan hjälpa sig att hitta rätt. Om du beskriver precis vad du ska förpacka, och om det ska transporteras eller förvaras på lager så vet personalen vilket alternativ som är det bästa.

Sveriges näringsliv behöver exporten

Sverige är beroende av handel med andra länder. Exporten bidrar till att svensk ekonomi växer. Vi behöver också importera sådant som vi inte producerar själva. I den här texten berättar vi mer om Sveriges beroendeposition inom näringslivet.

Exportens roll i näringslivet

Om svensk export ökar eller minskar beror mycket på hur ekonomin går i de länder som vi handlar mest med. När deras näringsliv går sämre handlar de färre varor och tjänster från utlandet och då minskar vår export till dem. Eftersom större delen av vår export går till länder i Europa är det ekonomiska läget där extra viktigt för hur mycket Sverige tjänar på exporten. Hur mycket vi exporterar påverkas också av om kostnadsläget i Sverige förändras, till exempel om lönerna stiger. Då blir svenskproducerade varor och tjänster dyrare för andra länder. Svenska varor blir också dyrare för omvärlden om vår krona ökar i värde jämfört med andra valutor. Det här brukar påverka exporten negativt, det vill säga att vi exporterar mindre och av detta påverkas landets näringsliv också negativt.

För ytterligare artiklar och nyheter om näringsliv i Sverige, hänvisar vi till Näringsnytt.se. Webbplatsen bevakar flera av de områden vi har valt att skriva om, samt diskuterar även nya trender. Denna länk är till deras info om sidan.

Hur ser Sveriges export ut?

Näringsliv i SverigeNär Sverige först började handla över gränserna var det olika typer av varor som skeppades iväg till andra länder och tvärtom. Idag består den svenska exporten till cirka 70 procent av varor och resten av tjänster. Den viktigaste gruppen av varor i exporten är verkstadsvaror, till exempel maskiner, elektronik, telekommunikation och fordon för vägar. Även läkemedel och produkter som kommer från råvaror, till exempel järn och stål samt papper och oljeprodukter är viktiga exportvaror för Sveriges näringsliv. Var i världen hamnar då de svenska varorna som går på export? Jo, vår största exportmarknad är andra länder i Europa. Där hamnar nästan 75 procent av alla varor som Sverige exporterar. Cirka 10 procent vardera av varuexporten går till Norge och Tyskland. Vanliga exportprodukter till Norge är elektronik och personbilar medan Tyskland köper in mycket pappersvaror, bilar och medicinska produkter av oss. Exporten av tjänster är mindre än varuexporten och utgör bara 30 procent av den totala exporten. Däremot har tjänsteexporten under 2000-talet vuxit snabbare än varuexporten. Tjänsteexporten var 67 procent högre 2015 jämfört med 2007 . Varuexporten, däremot, minskade under samma period med 1 procent. Värdet på de tjänster som vi exporterar är också större än värdet på tjänsterna som vi importerar. Det gör att exporten av tjänster bidrar till att Sveriges ekonomi och näringsliv växer.