Att skaffa ett truckkort är en investering i din framtida karriär inom lager, logistik och industri. Idag finns det flera olika kategorier av truckkort, var och en anpassad efter specifika arbetsuppgifter och fordonstyper. Denna artikel går igenom de grundläggande behörigheterna, vilka uppgifter de passar bäst för samt hur du kan välja den utbildning som stämmer överens med dina yrkesmässiga ambitioner.
Det är vanligt att deltagare kombinerar behörigheterna för truckkort A, B och D1. Truckarna inom A-kategorin används ofta vid godshantering på lägre nivåer, där de hjälper till att lasta och lossa från lastbilar samt flytta pallar på kortare avstånd. Inom denna kategori hittar du bland annat A1-truckar, som är låglyftande plocktruckar, och A3-truckar, som kan hantera åktruckar både stående och sittande. För den som främst arbetar med lätta lyft på korta sträckor kan dessa fordon vara idealiska.
Truckkorten delas in i olika kategorier
När det gäller tyngre lyft är behörigheten i truckkort B mycket eftertraktad. Truckarna här är anpassade för högre och tyngre lyft, där motviktstruckar och höglyftande åktruckar ingår i utbildningen. Inom B-kategorin finns fordon som B1, vilket innebär att du med rätt utbildning kan hantera mycket tunga laster utan någon övre gräns. Även om tidigare specifika utbildningar för tunga truckar fanns, har dessa idag integrerats i den moderna B-behörigheten, vilket gör den extra attraktiv för arbetsgivare som söker mångsidiga operatörer.
Det finns också truckkort i C-kategorin, vilka riktar sig mot större industriella truckar, ofta anpassade för utomhusbruk. Dessa fordon, som till exempel hjullastare och containertruckar, används för att hantera stora volymer gods i mer industriella miljöer. Samtidigt kan truckar i D-kategorin, såsom drag- eller flaktruckar, vara ovärderliga vid hantering av tunga laster på flygplatser eller terminaler. Dessa truckar är designade för att dra eller släpa, snarare än att lyfta, vilket ger en helt annan typ av behörighet och arbetsuppgift.
Populärt att ta truckkort eftersom det ger bred kompetens
Att ta ett truckkort är populärt eftersom det ger en bred kompetens och möjligheten att arbeta med flera olika fordon. Många yrkesverksamma inom lager och logistik ser det som en självklar investering att kombinera flera behörigheter, vilket gör att de kan anpassa sig efter varierande arbetsuppgifter och arbetsmiljöer. Detta är en faktor som arbetsgivare värdesätter högt, eftersom det ger en flexibilitet och säkerhet i personalens förmåga att hantera olika typer av utrustning.
I utbildningslokalerna fokuserar man på de kategorier som är mest relevanta för dagens arbetsmarknad. Privatpersoner och företagskunder kan boka tid för utbildning inom kategorierna A, B och D, och de erfarna instruktörerna arbetar även mobilt. Det innebär att de kan komma till din arbetsplats för att genomföra utbildningen med företagets egna truckar, vilket är en lösning för den som vill anpassa utbildningen efter de specifika förutsättningar som råder på arbetsplatsen.
Utbildningen ger inte bara praktiska färdigheter utan ökar även din anställningsbarhet. Genom att ha ett truckkort, med rätt kombination av behörigheter, kan du positionera dig väl på en konkurrensutsatt arbetsmarknad där behoven inom logistik och industri är stora. När du väl har skaffat detta truckkort kan du känna dig trygg i att du har den kompetens som krävs för att hantera både lätta och tunga lyft, oavsett vilken typ av arbetsuppgift du ställs inför.

När Sverige först började handla över gränserna var det olika typer av varor som skeppades iväg till andra länder och tvärtom. Idag består den svenska exporten till cirka 70 procent av varor och resten av tjänster. Den viktigaste gruppen av varor i exporten är verkstadsvaror, till exempel maskiner, elektronik, telekommunikation och fordon för vägar. Även läkemedel och produkter som kommer från råvaror, till exempel järn och stål samt papper och oljeprodukter är viktiga exportvaror för Sveriges näringsliv. Var i världen hamnar då de svenska varorna som går på export? Jo, vår största exportmarknad är andra länder i Europa. Där hamnar nästan 75 procent av alla varor som Sverige exporterar. Cirka 10 procent vardera av varuexporten går till Norge och Tyskland. Vanliga exportprodukter till Norge är elektronik och personbilar medan Tyskland köper in mycket pappersvaror, bilar och medicinska produkter av oss. Exporten av tjänster är mindre än varuexporten och utgör bara 30 procent av den totala exporten. Däremot har tjänsteexporten under 2000-talet vuxit snabbare än varuexporten. Tjänsteexporten var 67 procent högre 2015 jämfört med 2007 . Varuexporten, däremot, minskade under samma period med 1 procent. Värdet på de tjänster som vi exporterar är också större än värdet på tjänsterna som vi importerar. Det gör att exporten av tjänster bidrar till att Sveriges ekonomi och näringsliv växer.